Den svarta landsvägen
ringlar genom ett solgult
rapstäcke som breder ut sig
bortemot fjärran horisontlinje.
Ovan, på en djupblå himmel,
svävar rofyllda bomullstussar.
Jag stannar invid vägkanten;
allt andas tysthet i en tät
och sötfrisk sommardoft.
Närmare paradiset lär
jag nog aldrig komma.

Ur "Över gränsen"
www.akeheed.se