ibland infinner sig stämningar
från min barndom,
från mina tonår
stämningar som är förnimbara,
nästan gripbara,
i någon abstrakt påtaglighet

sommarminnen, vinterminnen
känslan av en leksak,
glädjen av en lekkamrat,
mopedturer, båtturer,
en kyss på kinden,
en förtäckt kyss i höstmurret,
och alla de kyssarna
som aldrig blev av…

men minnesblixtarna lämnar mig snart
i en nostalgisk känslodimma
vilken ingjuter en viss sorg i hjärtat
då jag betänker mina levnadsår
och att allt är förgängligt

en sorg som jag aldrig riktigt
kan sätta fingret på;
en sorg över förlorade år
fastän de ju är högst genomlevda
och nu magasinerade
i mina minnen, i mitt hjärta

©MagisterZ