Nattugglan ruvar i julikväll ljus,

följer var skugga som samlas i gränder

Ingen besöker Glus vrå av vårt hus,

ser aldrig vem som rum släckt eller tänder

Saknar ej ungar, blott någon kamrat

att dela utsikter med över staden

Flyger runt på tjugoåtta kvadrat,

längtar titt tätt bort till andra fasaden

Söder åt norr, kanske levande död

- vart håll förvillas ju mer man bor ensam

Ändå så klar värmer månglobens glöd

ögon av vintersol, när sommarn lämnas