"sörj inte mer
I breda linjer rivna hjärta
Kyrkklockor förebådar fallet tillbaka
Dit där min hud ligger oskyld mot världen
Inga sköldar kan skydda mig
Så har jag åter skurit bort mig från mig själv
Blyinfattat mitt namn
Och släppt ner det i det namnlösa
I frånvaron av båda mörkt och ljust
Alla färger ligger livlösa invid vägkanten
Så ensam
Nu så ensam
Ett träd att fälla
Ett lod att sänka"