"det vräker ner barn från ditt hus
ingen välmening kan rättfärdiga dessa synder
Inga händer kan fånga upp mig
inget gräs från hästarnas hage kan stilla min hunger
himlens vitkalkade murar är omringade av böner
våra vrål som smeker dina avtrubbade öron
jag vänder mitt ansikte mot jorden
som tar emot mina skrik med öppna armar
ta din högra hand
och håll upp den till skydd för mina blickar
Vi är alla inne i väntans tider
jag har händerna nedgrävda i sprucken mylla
och drömmer om min mans nötbruna ögon
men ingenting är som det är
han talar om ondska och om godhet
om skrot och om korn
det vållar oss stor skada
denna värld som är byggd med våra svällande kroppar"