'kom till mig när mörkret har fallit och ögonen mist sin glans. Kom till mig när du lever ditt liv som om ingenting annat fanns. Lås upp mina lås med nyckeln jag gett dig, lämna dina skor vid min dörr. Håll mig i handen och kyss mig på örat och se mig som den jag var förr

kom till mig när jag är svängd eller nykter, värm mig med din andedräkt. Kom till mig när broarna brinner och hemmets härdar har släckts. Kom till mig, du kan badda min panna, ställ hinken på golvet bredvid. Hjälp mig att finna en mening med livet och se mig som den jag ska bli

kom till mig när vinden har mojnat och när det blåser upp till storm. Kom när mitt blod blivit fri ifrån giftet och pupillerna har återfått sin naturliga form. Skjut bort dina tårar, din nedgång och vapen, ingen är mera värd det än du. Det höga tornet, Den spruckna grunden, men vi ska resa oss upp igen,
eller hur?.."