Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hemlös

Går i mitt förra Ica där ögonen hittar vant. Rester av ett liv som jag brukade leva, är allt det här bekanta inte längre jag?

När jag längtar hem längtar jag efter en tid som var före allt det här, en tid som inte längre finns

Lyfter från marken, sprattlar med benen

Letar efter något jag kan klamra mig fast vid. Någon som jag kan lägga mitt ansikte mot halsen och andas hos. En kyss på pannan, något som håller mig på marken. Något som kan kännas bekant

Jag ser på mig och hur jag blir mer utmärglad, skinnet lägger sig mot mina ben, ska jag försvinna nu? Jag är helt slut. Ta mig itu. Plocka ut resterna av det som en gång var jag. Jag känner mig helt färdig nu.

Jag hittade dig i mörkret, skriver ner ditt namn på min handrygg. Jag ser att du är skör men nu är du allt jag har. Världen har tömt mig, konsumerat mig, nu litar jag bara på dig




Fri vers av Mian
Läst 108 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2023-08-11 09:43



Bookmark and Share


    Jim Friberg VIP
Allt vi säger till oss - för att orka.
2023-08-11

  rostspik VIP
Hemlös är man när man lever på gatan.
2023-08-11

  Elaine.S VIP
Som dina ord berör mig , så långt in som något kan nå mig träffar dina ord i mitt innersta väsen. Med insikt, oro och sorg har jag någon som står mig nära i just hemlöshetens slitsamma liv.
Bra skrivet, bra att du lyfter ämnet.
2023-08-11
  > Nästa text
< Föregående

Mian
Mian