på samma gång en tangent slås an

i vårt vanligtvis tysta, stilla museum

börjar någon av de tunga skulpturerna att

dansa lätt i ekande salsrum

den osynliga pianisten tros ha

urgamla figurer i sin rockärm

som viskar färgrikt : vilken ton man torde ta

- aldrig ropar i tom mobildskärm

när magikern har blandat detta trolska ackord

av dårskap, död och kloka spår i mänsklig hjärna;

då rullar gudinnan i sin vagn av gips, som når

igenom svarta världen likt en skön gammal stjärna