Först gick datorn varken

att stänga av eller

starta på knappen.

Sedan sträckte jag muskel

eller sena i främre låret

då steget gled...

Båda skedde lika överrask-

ande svårgissat - mitt i lång

och trogen tjänst.

Dator for vi omedelbart

att köpa en ny, och fick

reda på den gamla samlat

sjukt mycket damm därinne

bland siffrornas bokstäver.

Benen dock ska jag behålla

hela livet - så låter låret vila

och röra sig långsamt, tills

lyckas böja utan motstånd.

Gränsen går sålänge vid trappsteg

- hoppas snart kunna cykla åter.

Kryper nästan omkring på

mattorna och samlar upp

frigolit-flingor som fallit

mellan kartongerna som

kommer och går...