Groteskt gröna vattendroppar

pryder min handled oförklarligt

där den doppats söndergråten

i över hundra år

i natt är den skiftegiven

uppbyggd av svanfjädrar

vita och gråsotade av mina påhitt

till skillnad från getingboet

vilket knyter mitt inre

i en medelmåttig trådhärva

omöjlig att ta sig ur

en natt i ljuvt lenmjuka trådar

men jag känner ingen njutning

av mitt uppskov

endast saknad av min inre kompanjon

mörkrets surrande i mitt öras kant

en vanesak av ha och vara utan

antar jag med klumpiga gester

och ger mig offrande för dagen