Du spelets man

din vän går Raka vägar

bland dina slingrande snår

vandrar jag vilse

dina vägar äro ringlande vägar

på vilka jag alltid kör av

och dör i branden

till allas min besvikelse

återuppstår jag i askan som lämnats efter

i vindens ljumma gap

och virvlar mellan liv och död

äro detta mitt öde