Jag är

en förlist man

på en öde ö

Som letar efter ris

och skydd för natten

En förlist man finner

ris men inte vatten

Törsten är två

och blir allt starkare då

den lindras

av dagg droppar små

Som han letar och finner

han är förlist av längtan

och törsten efter den sista kärleks natten

Den törsten

kan aldrig släckas

av droppar små

på en öde ö

om inte han finner vägen tillbaka

från var han kom

kanske hinner han aldrig fram

innan en kvinna eller man spolas upp på samma strand som han

och korsar hans stig i ett nytt land

för att upptäckas under evig tid.