Hela familjen är så glad
De hängivet kristna så kallade föräldrarnas kärlekslöshet. Äldste sonen som sitter och knarkar och dricker mellanöl tillsammans med gänget av halvt utslagna barn och ungdomar i cykelrummet. Den yngsta suicidala dotterns eskalerande psykproblem. Det tryggt idylliska radhusområdets lugn och aningslöshet. Här kan inget ont hända. Mellansonen som är pyroman och tänder eld på soptunnor. Pappa är så stolt över sin nya mercedes som han plockar upp kvinnor, tjejer, och flickor, för promiskuöst sex i skogen. Han är så omtyckt och respekterad i den frikyrkliga församlingen. Äldsta dottern sjunger förskräckligt illa och falskt på olika bröllop, fester, och begravningar. Mammas falska och inställsamma stesolid- och rödvinsleende mot de intet ont anande grannarna. Man anses vara en fin familj som har lyckats i livet. Äldste sonen har börjat att bygga en bomb att spränga sönder pappas narcissism. Ingen i barnens och ungdomarnas vuxenomgivning har någon koll på läget. Tänk positivt och optimistiskt. Sluta gnäll, det ordnar sig. Mellansonen som tänder eld på pappas nya flotta mercedes. Först då blir det ett en jävla uppståndelse men de får aldrig tag på pyromanen. Mamma och pappa ser aldrig sina barn i ögonen de få gånger som de pratar med varandra vilket skaoar en väldig känsla av ensamhet och besvikelse. Mellandotterns allvarliga ätstörningar och vägran att gå till skolan och bli brutalt mobbad. Barnen som röker opium i cykelrummet och lyssnar på The Cure och Joy Division. Pappa som går på amfetamin när det råder bipolär depression och massor av lugnande under de maniska skoven. Solen som gassar över området i slutet av juni. Den heroinpåtände äldste sonen som placerar sin magnifika bomb i högstadieskolan en natt. Lärare som har tafsat på honom och lockat med pengar för sexuella tjänster. Den yngsta dottern som tar ett rep och hänger sig i skogen. Föräldrarnas absoluta förnekelse att de bär skulden. Äldsta dotterns anskrämliga sång på begravningen, och sen en definitivt tvångsmässig förträngning och härlig eufori. Tiden går och på julafton på den smällkalla kvällen klipper mamma gräset naken och predikar evangelium medan pappa sitter på taket och hoar som en uggla. De går på stesolid, sobril, amfetamin, ecstasy och konjak. Naturligtvis så vaknar socialtjänsten äntligen och börjar att vidta akuta krisåtgärder. Alla hyresgästerna i det välartade radhussområdet mår bra. Här finns inga problem, tragedier, missförhållanden. Sveriges ekonomi är på topp. Man ska vara stolt, stark, glad och tacksam för all fantastisk välfärd. En kille 13 år gammal knarkar ihjäl sig i cykelrummet på nyårsafton. Han får skylla sig själv tänker folk. Livet blir vad man gör det till. Man måste bjuda till konstruktivt. Man måste anpassa sig, se framåt mot alla fantastiska möjligheter, och se till att vara helt normal och samhällsduglig så kommer allt att löpa efter de helt perfekta planerna. Det är absolut inga fel på Sverige. Ungdomarna har öppnat knarkcentral och bordell i cykelrummet och anslutit sig till det högst verksamma kriminella nätverket i det närliggande Oxhagen. Man sitter och fingrar på sina härliga revolvrar samtidigt som man lyssnar på Janes Addiction och Ministry. Grönsångaregatans blandning av limbo och idyll. En kvinna som under en lång period blir misshandlad av sin man tills hon en natt tar en kniv och har ihjäl honom. Det är extrapris på falukorv och äpplen på ICA Renomme. Vilken underbar dag vi har framför oss med våra splitternya utemöbler. Hela familjen är så glad.
Prosa
av
Johan Bergstjärna
Läst 11 gånger Publicerad 2026-06-29 15:42 |
Nästa text
Föregående
Johan Bergstjärna |