som jag famlat genom livet,
fallande,
ständigt fyra steg bakom

så många skärvor,
spillror, sår.

alla älvor är döda,
somrarna förbi

det här är förståelsens tid

jag låter det göra ont,
det är okej

- vi gjorde så gott vi kunde

nu kan vi bara finnas här mitt i livet
mitt lilla inre barn
och jag