Det finns i drömmen

vi aldrig vågat drömma

Det är synen

vi förlamade önskar

vara blinda inför

Det är barnet i smärta

det som gråter

hungerskrampande

på parkbänken bredvid

dess mor ser endast på

utmattad och blind inför

hjärtats skakningar

Det är hjälplösheten

vi känner inför världen

Det är i ensamheten

vi gråter inför

i tårarna vi inte visar andra

Det är det gömt bakom solens strålar

det vilande i dess skugga

Det Är livet

vi är rädda för

att leva