Sluter jag ögonen så når jag nästan dina stränder.
Vilda, vänliga ö.
Det land där älvor alltid funnits, finns
och ännu dansar.
Där talar jorden till mig och sagor flyger kring i luften.
Man behöver bara sträcka ut handen och andas.
1000 år eller inget.
Jag är gammal som Connemaras berg eller ännu inte född.

En doft av hav, en flöjtton eller milt regn.
Nu vet jag för första gången vad det är att längta hem.
När jag vilar hos dig finns ingen annanstans och
Jag är stilla.

Murriga pubar, mörkt öl, felor, bodhrans, snäckor, gråa stränder, glädje, musik, gröna kullar, vilda urberg, bogs and narrow roads,sånger, hundar, kärlek, stengärdesgårdar, svält och minnen och historien som lever, konst, hippies, blommande ljung, vita hus,pirater, gamla män och starka kvinnor, gaelic, storeen ma cree, regn, mjukt ljus....

Finns det något jag inte kan beskriva är det din skönhet.