Snubblande genom våren, gråtfärdig av skönhet.
Vems är dessa varma ögon som ser på mig, värmer mig?
Jag har jorden under min bara fot och hans hand i min.
Hon har rött hår och skrattar och äter syrenerna i ett försök att fånga allt.
Jag har fullt upp med att inte tänka, bara andas är nog och jag vaknar med hans doft i min och hans kläder på mitt golv och mitt ansikte i hans händer
och återigen står tiden stilla.