Tunghäftan slår

fenomenala lyror idag

aldrig förr har jag

varit så tyst

som när jag gråter

ensam hemma

Mellan väggarna vandrar

ord från förr

minns hur det

så många gånger

bankats vilda melodier över 

denna söndriga dörr

Blek leker jag med vinden

den blåser nu

den har inte lämnat mig

än

orkeslös alldeles tom

sitter jag här

ensam hemma

ingen hör på min

stumma röst

eller kommenterar mina blicka

dömmer mina kläder

vissa dagar

kan det var skönt

att vara

ensam hemma

Idag är inte en

av de dagarna