Ett barn

sitter

gömd i ett hörn

mitt på golvet

i en mörk gränd

överlycklig

tårarna strillar nerför dess

babymjuka kinder

hon ler

hon gråter

Pappa kommer snart hem

han har ett nytt liv

och kommer Aldrig att komma hem igen

Jollrande börjar hon sjunga

där hon leker med klossarna

på golvet i det vackra vardagsrummet

Hon snyftar högt

fryser alldeles ensam

Pappa älskar henne

han har glömt henne

för honom är hon endast ännu ett

borttappat barn

Pappa älskar mig

tänker hon

endast en börda för honom

det vet hon

egentligen