Jag

lämnar mina

känslor kalla

i en glasburk

i frysens eviga frost

så jag inte behöver

känna

förakten som

hyser er emellan

barnsliga lekar

ropar min fars ord

skärp dig och förstå

klagar min mors

I en skyddsdräkt av stjärnbeströdda ord

ett ton ismantlar och antitårgas

står jag kedjad mellan er

illa tvungen att dömma matchen

Men det slutar som vanligt

med mig i en pöl av tårar på marken