Kristallskärvor faller

från ögonen

stirrande i mörkret

Respiratorn

ifrågasätter

uppvakningen

och slutar fungera

var femte sekund

Pumpen strejkar

känner igen sig i längtan

hos den levande döde

hjärtat bultar

mindre än stress

hatar varje andetag

den tar

Hjälpen väntar på att

få bli insläppt i byggnaden

men de vill inte förlora fler till honom

nu står han utanför min dörr

vill få allt att bli som förr

han kommer in

respiratorn

slutar andas sina fejkade andetag

hjärtat pustar ut och

slutar pumpa

hjälpen är inne

och skärmarna

slutar aldrig pipa

de skriker i

tystnaden

efter livet