Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

om natten

23.50 .argumentationen.

du påstår
vad du tror att du känner
och vad du tror har hänt

och jag berättar för döva öron
sanningen
men inget jag säger går fram
inget jag säger är sant

tror du


00.25 .kasta skit.
du gör ditt bästa
för att vara den som kastar mest
och för att vinna

på ditt bästa sätt

men jag känner inte för det
orkar inte mer


01.10 .frågorna.
du är ledsen utan att gråta
du vill veta saker

men jag vet att svaren inte lämpar sig
att dom inte
får dig att må bättre
och trots allt är det vad jag vill

du är inte elakare än jag
egentligen


01.45 .erkännandet.
det du sa då - säger du nu -
var dumt
det har du förstått

det var bara sånt man tar till
när man blir sårad
och rädd

och jag håller med
jag var också dum

men inte lika


02.10 .framtiden.
du gissar om den
och tror på den gemensamma

på oss och på vårt
men jag vet att du har fel
att det finns inget oss
det finns inget vi

hur kommer det sig att du är så blind


02.35 .ljuset.
som går upp
i dig samtidigt som utanför
när sommarnatten slutar vara mörk

och du lägger huvudet i mitt knä
där dina tårar landar

och du förklarar
igen och igen
hur mycket du behöver mig




Fri vers av annikan
Läst 214 gånger
Publicerad 2006-09-22 01:11



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

annikan