Mina dagar spänner trådar

över marken

men för varje en

kommer jag längre

och längre bort från döden

alltid är det det man önskar sig mest

som försvinner

Skeppsbruten svävar jag över vattenytan

i en lysgul livbåt

jag är nära nu

båten når snart stranden

stranden vilken bebos av mitt slut

så nära slutet

så nära

så nära

Efter sekler av stormande hav

hajar cirkulerande runt båten

alldeles ensam

så kan jag äntligen nå lugnet

ser ut över den vattenbeklädda horisonten

för att se efter dig

om du äntligen kommit

för att rädda mig

men

du är inte där

det har du nog aldrig

varit