Du speglar mig så illa
Du säger att du vill vara min vän.
Att jag är intressant
- för dig -
Men vad ger det mig?
Jag önskar att jag kunde säga detsamma.
Att jag vore nyfiken på dig.
Att du vore intressant.
- för mig -
Men det vore inte sant.
Ditt sätt att söka
ta efter
minnas
och spela upp
- stör mig -
Det är som om du sökte en mall
och fann den i mig
och lyssnar uppmärksamt
för att kunna efterlikna
Jag ger dig gärna visdomsord
Berättelser om vem jag blivit
Om jag bara kände på mig
att du skulle behandla min historia
- som historia -
Hittills har du lagt fram allt i nuet
\"Det är ju allt jag vet\"
- säger du -
Men det ger dig ingen rätt
att blotta den jag varit
det jag lagt bakom mig
det som bara är en liten del
- av mig -
Du behandlar mina ord
som vore de ord från ett orakel
Och handhar dem sedan
med tafatta händer
Utan att ha förstått
vad det är du fått
- av mig -
Mina ord vänds baklänges i din mun
blir viktiga, när de egentligen
bara är bisatser av den jag är
Du har bara fått små bitar än
- av mig -
För du är nyfiken
- inte jag -
Små saker som jag känt
att jag kan dela med mig av
Blir så stora och klumpiga
- i dina händer -
Hädanefter behåller jag mig
för mig själv
utom räckhåll för dina
tafatta händer
och din tafatta tunga
som upprepar bisatser
som vore de stora sanningar
Som om orden jag sade igår
blivit bevingade
och misstolkade
och viskade tills de blivit för tunna
att innehålla min mening
Och idag har fått ny mening
- av din mun -
Jag vill inte höra mina sanningar
från dina läppar
De har tappat sin klang
Du har inte förstått
Det är som att du bygger torn
av småstenar och sand
och tror du nått till himlavalvet
omringad av stjärnor
När du egentligen sitter
på en strand
och bygger ömtåliga
torn av sand
omgiven av det glittrande vattnet
och gnistrande snäckskal
krossade och polerade
- av tidens tand -