Järnsmak tumlar runt i min mun

Ligger på sidan på golvet
flämtande
efter sparkarna

Smärtvågor från njurarna
tumlar
runt i min kropp

Min armar som håller om min mage
blåa och lila
av blåmärken efter slag och sparkar
som skulle
ha träffat mitt ansikte
Ena handen blödande efter ett sår
gjort av en kniv

Andas rosslande efter
stryptaget
på min hals
Inga blåmärken blir det nog
men
det kändes!

Öppnar ögonen
och
ser med dimmig blick
hur
ett par nakna fötter närmar sig

Ett par fötter som jag
endast ett par minuter sedan
kysst och berundrat och smekt

Blundar hårt
för att
se klarare

Men synen som möter mig
är inte
den jag vill se...

Viskar
\"Snälla... Låt bli, det är ju jag...\"
med rosslande röst

Du kommer närmare med en lång och skarp kniv i din hand
som hade för endast ett par minuter sedan
smekt mitt ansikte
Dina ögon som endast för ett par minuter sedan
tittat älskvärt på mig
nu
blixtrande av vrede riktade mot mig

Du står över mig
Mig som är för utmattad och har inte hämtat andan
efter sparkarna och slagen
och
genomblodad av blodet från mig

Rör till mig med din fot
Hamnar på rygg med ett stön
Tittar nu rakt upp
med immig blick
men
scenen framför mig är klar

Du, min älskade i mitt liv,
står lutad över mig
med en lång och skarp kniv
i din konstnärs hand

Höjer kniven över ditt huvud
Blundar och viskar
\"Min älskade.. Jag vet att du inte menar detta, jag förlåter dig..\"
Innan
en stöt känns i mitt bröst

Öppnar ögonen
Ser
blodiga kniven i mitt bröst
med endast skaftet synligt
Ser
min älskade stå lutad över mig
med
handen på skaftet
genomblodad
av
mitt blod

Smärtan i bröstet är inte värre än den smärtan i hjärtat, själen...

Mitt blod som har fallit på dina läppar
slickar
du bort
Som du nu suddar bort
mitt
liv...

Älskade...


Scenen som grannarna finner när de
äntligen kommit in

Hustrun genomblodad
men
inte av sitt blod
sittande vid matbordet
stirrande på bordet framför sig

Lugn och trött

Mannen liggande på golvet i vardagsrummet
genomblodad
av
sitt blod
Stirrande dött upp i vita taket
Ögon som är så tomma men smärtfyllda

Död och fri


Allt är inte som det verkar vara...