Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Är du en människa av vår sort, kan du höra mig när jag ropar?

 

 

Är du här?

ser du mig nu

känner du hur jag saknar dig

jag lovar, jag försöker verkligen att inte gråta

men det är så svårt

för jag saknar dig så hemskt mycket

 

var är du när jag gråter

var finns du när jag behöver någon att hålla om

var är du när jag kallar på dig

gång på gång

 

existerar inte hörseln där du är

är där för ljust för att du ens ska kunna se mig

kan du inte känna dina armar längre

för om det är så;

förstår jag

nästan

 

Minns du vem jag är

för om du inte gör det

så förstår jag

nästan 

 

igår gungade jag för första gången på flera år

och jag försökte känna dina knuffningar på gungan

försökte minnas om du någonsin stått bakom mig

redo att fånga mitt liv

rädda mig från det okännbara

från stället där du är..

 

Är det verkligen så farligt där

om så, kan inte Du komma hit här..




Fri vers av Flickan*i*L*för*Lycka*
Läst 154 gånger
Publicerad 2006-10-10 16:00



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Flickan*i*L*för*Lycka*
Flickan*i*L*för*Lycka*