Blåmärken bygger sina liv över hennes kropp
Du förtjänade det!
ropar hon övertygande åt sin spegelbild

Det vet du att du gjorde, du är förjävlig!
Du förtjänar det!
fortsätter hon mumla

och inspekterar de blåslagna partierna över armar
såren efter kniven blöder fortfarande, lite halvt
det blir aldrig djupt nog
och därför måste hon bli slagen

Sluta gråta, snälla sluta gråta, jag orkar inte mer!
försöker hon tysta sig själv

men tårarna kommer
och handen greppar den trubbiga flaskan

och ett slag flyger genom luften
ett till, och ett till

de bara regnar ner över henne

fan ta dig, gråter hon, Du förtjänar det.