Del elva av tolv i diktsviten - Magnus Kramsnö och Sirenens röst.
Håll mig fast i fängsligt förvar
Ena sekunden är tankarna klara
Motiven är många och rent uppenbara
För alla är jag en frustande fara
Jag söker och finner ett rungande svar
Snälla håll mig fast i fängsligt förvar
I nästa är dimmorna dunkla och täta
Mystiska mantran vill frästaren fläta
Böjda i bågar blir drifterna räta
Jag skriker en otydlig tanke så klar
Snälla håll mig fast i fängsligt förvar
Snälla ge mig en jacka med ärmarna långa
Ge mig ett ögonblick som jag kan fånga
Med åsikter rena och samveten trånga
Så får man mer än tankarna tar
Snälla håll mig fast i fängsligt förvar
Jag drömmer om blodet som rinner på kniven
Där friheten flaggar för slutet på liven
Och runan är fyndig och frikostigt skriven
Och snittet är tjusigt där knivbladet skar
Snälla håll mig fast i fängsligt förvar
Så ge mig slutligen absolution
Ifrån ondska svart och fet frustration
Jag befinner mig mitt i en situation
Där våldet ger vad våldsmannen har
Snälla håll mig fast i fängsligt förvar