UNDERBARA liv, en Lyckans tid

sjunger en ovetande typ

Ha!

Skriker hon i hallen

Lögnerna du sprider stinker gödsel ska du veta!

och jag nickar instämmande

de andra instämmer håglöst även de

där de sitter höga för att glömma, allt

Någon hoppar från balkongen

med blodiga armar ser jag på på helvetets repris

Ty alla vet vi att livet suger