Sitter i en mörk fåtölj, lika mörk som när natten tar sitt grepp och omfamnar mig in i ett tryggt grepp. Den nakna lampan som hänger i taket vinglar mörk fram och tillbaka.
På ett bord med fyra ben av björk, vilket är rummets enda föremål förutom fåtöljen, står ett ljus vars eld fladdrar lätt av vinden som sipprar fram emellan dörren och golvet och sänker ett mjukt och välsignat ljus över rummet som sänker ett lugn som går över förstånd och går igenom själ och hjärta.
Ett ljud vars smeker mina öron och sänker ett ljud som sänker mig i ett hav av mjuka vågors sömn, strömmar fram från emellan ett par läppar som tillhör en människa som existerar i detta rum och ändå intet för mig som befinner i havet av mjuka vågors sömn.
Doften av sötma som snirklar sig fram i rummet smeker min näsa och fyller mig med sin godhet. Befinner mig i ett rum fyllt med mörker som en dimma smekande runt min kropp och som en dimma smeker ljuset mörkret.


Sitter i en fåtölj med ett slemmigt grepp om min kropp som vrider sig vilt men icke kommer loss ur greppet som virvlar sig fast runt min kropp som sjunker ned för varje sekund.
Den nakna lampan som sakta vinglar fram och tillbaka hänger ovanför mig som ett mörkt hotfullt moln som får en slemmig, mörk varelse i mitt bröst klättra sig uppåt på mina revben. Denne varelse som närmar sig sakta men säkert min strupe har ett namn vilket sägs med fasa och hat; Skräcken.
Framför mig står ett bord vars björk ben verkar vara så gamla och kunna rasa ihop men ändå så unga av unga själar som spärrats in i mönstret som snirklar runt benen.
Ljuset vars eld dansar hotfullt och jagar bort mörkret för att i nästa stund låta ta över den igen lite grann i taget, står på bordet och räknar sekunderna tills rummet är sänkt helt i mörkret som ligger i hörnen och väntar tålmodigt på dess tid som kommer att komma varken jag vill eller inte. Rummets ljud som får håren att resa sig på armarna och ljuden kommer ifrån ett par läppar som sitter på en varelse som existerar i rummet men ändå inte där jag är i greppet.
Doften som snirklar sig runt mina ben och uppför kroppen gör så att skräcken kravlar sig uppåt genom halsen och till slut kommer ut i form av illamående och dess skapelse.