Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
ah fan, sen kom jag inte längre på den...


Min vandring

PROLOG
(\"Jag\" på scen, spotlight på svart scen)
Detta är en vandring, men inte vilken vandrig som hällst utan bara min. Den är inte lång kanske inte särskillt djup men speciell och den handlar om mig.
Det är inte lätt alltid att ta sig fram på stigen, speciellt inte om den är full av taggiga törnar och vassa ord. Men du kan om du vill, jag ska visa dig.

(Många på scen, alla går. \"Jag\" står still mitt i, ingen ser men går inte på)
Ofta är det kaos runt omkring mig och det är bara jag som står still. Ibland är det som om jag inte syns, jag är inte där, men finns ändå. Jag vill inte alltid synas, det är ju skönt att inte stå i fokus, att kunna ha saker för sig själv.

(Alla stannar upp, \"Jag\" går omkring)
Men ibland är det som om allt omkring mig går i slowmotion och det är bara jag som ständigt är i rörelse. Jag står i centrum av allt, jag trivs. Jag är ju bra, jag är ju bäst.
(Black, alla går ut)

SCEN 1




Fri vers av vitsippebarn
Läst 458 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-07-11 20:41



Bookmark and Share


  Bossewi
Intressant!
2007-09-16

  Gunwale VIP
Livet som ordlöst gestaltat i ord... En väldigt positiv känsla får jag! Det är som en dröm som man måste fundera över och smälta innan man kan fortsätta... Hoppas på fortsättning!
2007-07-12
  > Nästa text
< Föregående

vitsippebarn
vitsippebarn