Har rivit de färdiga skisserna,
och repat upp de gamla sömmarna
vridit plagg efter plagg ut och in
för ge de ljusskygga baksidorna
en changs att visa upp sina mönster
i dagsmejans milda morgonsken

i närmaste container har mikrofonerna,
cybalerna och de dåliga vibrationerna
begravts under berget av välfärdskartonger

vill varken ha den senaste Multimulti TVn,
superfritören eller den högteknologiska frysen.

Vill bara sitta i min lilla ask,
med en välvässad pennstump
och ett pappersark som enda rekvisita
och lyssna till ljudet av gryningens droppar
som vandrar med osynliga tassar
längs världens husfasader.