DEN GAMLA MATKÄLLAREN

Det var en gång en gammal Matkällare som stod vid en sommarstuga. Nu hade folket i stugan bestämt att en ny matkällare skulle byggas inte så långt ifrån den gamla. ”Vad har jag gjort för fel”? suckade den gamla Matkällaren. ”Jag har ju funnits sen urminnes tider. Jag har ju skött mig på bästa sätt år ut och år in, men nu duger man minsann inte längre. Och alldeles intill mig, tänker den nya matkällaren byggas. Visst har jag väl tagit in regnvatten ibland, det kan jag väl erkänna. Men inte är det då jag som byggt mig, nä det var det nån annan som gjorde. Så skyll inte all översvämning på mig. Som om den här nya matkällaren skulle bli nåt bättre då, stor och stöddig bara skulle jag tro. Kommer väl att stå där och pysa, gissar jag. Ja, lite varmt har jag ju haft det ibland vissa somrar, men det finns ju konserver att ta till. Och ingen har väl dött av lite mögel, det har jag då aldrig hört. Sen har man ju inte blivit utrustad med världens bästa tak heller, kan jag då säga. Liten plåtbit och mager jord, jo jag tackar jag. Som om nåt annat än spretigt tunt gräs skulle kunna växa där. Den nya matkällarens tak kommer väl att utrustas med både kogödsel och fet mull, jag tyckte mig höra nåt om det. Och smultronplantor, smultronplantor som ska digna. Då får jag stå där med mina spretiga grästorvor och skämmas. Jag slår vad om att den nya matkällaren är kaxig och märkvärdig på alla vis. Sträcker nog på sig och skryter om sina jättestenar till solskydd. Han kommer att hånle åt mina smala stackars björkar som är mitt enda sätt att utestänga värmen. Ja, ja den dagen den sorgen. Nu måste jag sova en stund, jag ska ju orka grubbla imorgon också”.

Den gamla Matkällaren somnade genast och sov ända fram till klockan sex morgonen därpå. Efter en timme kom stugfolket ut och öppnade Matkällarens dörr. De tog fram ägg, smör, ost och juice. En av folket sa: Ja, säga vad man vill om gamla Matkällaren men juicen håller den då kall och god. Vi kanske ska förvara all dricka i den gamla Matkällaren sen när vi får den nya. Då behöver barnen inte springa ut och in i nya matkällaren bara för att hämta läsk”.
”Jättebra ide´” svarade den andre. Och när vi ska ha grillfest blir gamla Matkällaren en ypperlig vinkällare, och ölen kan vi också stoppa in där”.

Den gamla Matkällaren myste och log när han sneglade bort mot platsen där den nya matkällaren så småningom ska ligga. ”Vinkällare, jo man tackar” skrattade han och pyste ut lite luft genom ventilen. ”Härliga årgångsviner och immiga ölflaskor - det är nåt annat än mjölkkartonger och ostkanter det. Lite underbar hallonsaft och några burkar rönnbärsgelé får nog också plats om jag anstränger mig. Burkar och flaskor med vackra hemgjorda etiketter på är jag säker på att det blir. Ja, ja, låt den nya matkällaren komma, jag oroar mig inte. Det kan nog vara bra att vara två ibland, nån av oss kan ju bli sjuk - vem vet. Och då gör det ju inte så mycket eftersom vi är två. Vi ska nog komma överens det känner jag på mig”.