Stilla gråtandes längs gator fulla av is

ensam bakom familjer av glada barn

framför de som kan ta sin tid

de som seglat lungt genom hela sina liv

Strövandes över slätter av sylvasst gräs

bakom familjer av jättar och små smådjur

de trippar lättsamt över öknen

medan jag faller i gropar av kvicksand

och ingen familj finns väl där

att hålla mig sorgsna hand