Smärtan spräcker alla mina ben

Knakar och spricker, vittrar sönder och dör

Och jag är hemma igen

i mörkret och i huset där jag dött

om och om igen

men skon jag förr bott i passar inte längre

och porten till borgen vägrar att stängas

när jag väl kommit i

och jag sitter i ett hörn, försöker gråta mig tillbakas

till ett ställe där jag i alla fall kunde vara säker på

om så endast faktumet att jag var Död