Skall klösa dina ögon ur sin plats

för du ser mig inte ändå

bakom dem kan jag ändå aldrig nå

Du ser mig inte mer

än för att påpeka fel

skrika en massa matchoskit

som får mig att aldrig någonsin bli riktigt hel

Skall få dig att skrika av njutning

för att sedan få dig att skrika av smärta

när du inte längre kan nå mig

medans jag hela tiden kan nå dig

med mina sylvassa naglar-

och jag ska få dig att blöda

tills ditt hjärta tappar färgen

den aldrig någonsin rättfärdigt skulle ha

tills det ruttnar till den färg du egentligen är

svart, din korpafan!

sedan skall jag rädda dig

och sedan döda dig, nästan, igen

få dig att känna exakt som du fått mig att känna

skratta och peka, håna din kropp, och dina sinnen

tills du likt mig inte kan förlita dig på annat än gamla uråldriga minnen

av hur livet Brukade va