Förlorad bror

Liten var jag då du kom och försvann
men än mindre du var
då du gled från vår famn

Mor och far de grät
men inget jag förstod
då deras tårar träffade vår jord

att min bror gott om intet såg jag ej
bara min mors tårar
som smärtade mig

först i dag jag ser allting klart
efter många år av lycka och gråt
tiden är bara en gåva till mig så som dig

min livskamrat du var menad att bli
leka och skoja
det skulle vi

livets hårda knytnäve fick vi ta
saknad och sorg den knytnäven bar
ensamma du lämnat oss kvar

den korta tid du lyfte vårt liv
glömmer vi aldrig
i denna livs tid

nu vi åter lycka känner
då en ny bror till mig kommit
med mycket stoj och mycket glädje

Från allt ont jag honom nu skyddar
med kärlek, tro och vilja
ska jag aldrig från honom skiljas

en spillra, till oss blev tilldelad
av den tid vi önskat med dig
överflöd med kärlek jag döljer inom mig

jag vet nu att inget vara för evigt
vare sig du, jag eller någon annan
ty allt förfaller och dör

att ta förväl av dig min bror
är allt jag kan
men i mitt minne jag spar ditt namn,.

Robin! Min bror som gled från vår famn