Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Till en resande vän


Örnen

Hon satte örat mot hjärtat,
spjälade av det brutna
och lät längtans vingar lyfta.


Som en Örn utan fruktan
sågs hon flyga,
befruktande hoppet inom oss
som ännu stod kvar på marken.











Fri vers av _Mian_
Läst 386 gånger
Publicerad 2005-01-17 18:31



Bookmark and Share
  > Nästa text
< Föregående

_Mian_
_Mian_