Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Om hur mycket en vän kan betyda när allt bara rasar.


Den svages rop på hjälp


När jag skakade av sorg
fanns du där vid min sida
och allt närmre du mig drog
viskade att jag skulle få slippa lida

Jag har funnit en ängel så fin
som så länge vandrat på vår jord
älskade vännen min
var fanns du förrut när jag behövde dina ord

Om jag någon gång får vingar
eller om jag som en såpbubbla kan sväva
hoppas jag att du tar min hand utan att jag dig tvingar
vi flyger bort för att all sorg kväva

När jag känner mig som mest ensam
vet jag att du finns i mitt hjärta
jag är inte det minsta tveksam
över om du kan ta bort all min smärta

Jag försöker sluta vara rädd
du finns ju så nära
men man kan aldrig riktigt va beredd
när smärtan kommer och på ens hjärta vill tära

Men trots allt står jag kvar efter allt som hänt
för jag vet att det finns en plats där själen får vingar
det måste vara att du finns som jag alltid kännt
långt där inuti och ända ut i mina fingrar







Fri vers av Elie
Läst 263 gånger
Publicerad 2007-01-12 17:13



Bookmark and Share


  Freeman
Försöker komma på en kommentar att skriva, som säger hur mycket jag tycker om din dikt....men det stockar sig, orden hittar inte ut....så jag säger bara: <3 BB Forever <3
2007-01-12

    Camillaa
Bra skrivit!

/ C
2007-01-12
  > Nästa text
< Föregående

Elie