Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Och allt jag får fram är ett sprucket men hoppfullt; Varför?


Jag är rädd för mig själv
nu
för jag gråter
utan att veta varför
och det hugger i hjärtat
det sliter och drar
och varför är jag jag?

Jag minns sommarnätterna

jag dansade på trottoaren
utan att se
allt som är svårt och hårt
jag bara strålade
och varför är jag inte kvar där?

Jag längtar efter livet
när
jag kan va den jag vill va
bara dansa och va glad
utan att veta och utan att se
bara få sväva i oändligheten
och varför kommer inte den tiden?




Fri vers av Elie
Läst 302 gånger
Publicerad 2007-01-15 17:58



Bookmark and Share


    Lindizz
otroligt bra dikt...Toppen!
2007-01-16

  Freeman
Nu...då....och när.....du ger oss en bild av ditt liv i denna dikt...och din längtan så stark efter att få bli den du innerst inne är och av hela ditt hjärta vill vara, älskar din dikt! <3
2007-01-16

  Ankan
Fantastiskt vackert skrivet! Du har en mycket vacker melodi i ditt alster! Du förmedlar en känsla som jag känner igen på ett jättefint vis. BRA!
2007-01-15
  > Nästa text
< Föregående

Elie