Vad är det som är så Otroligt med Allt det som är dåligt för oss?

Alkolister till överätare, varför fortsätter vi att dricka, att äta så mycket, varför fortsätter vi trots att vi mycket väl vet att det är farligt och beroendeframkallande?

Och varför fortsätter vi hela tiden att bli kära trots att vi vet att det är farligt för oss. När är det dags att Sluta älska för kan man verkligen vara kär Utan att vara besatt?

Allt det som kan skada oss är alltid så otroligt.

Men Varför är det just De sakerna som är Så otroliga och beroendeframkallande, och inte de som är bra för oss?

I ett förhållande, Var går gränsen mellan att förändras en smula för den man älskar och att faktiskt Förvandlas helt?

Var går gränsen mellan att skippa en vana och att skippa en del av sig själv?

För i ett förhållande är det någonsin möjligt med bara en förändring och inte en Förvandling

Kärlek:

Förändring eller Förvandling?

I kärlek, det mest komplicerade och dödliga vi någonsin kan känna

Hur undviker man att försvinna In i den man älskar?

Och varför blir vi besatta av småsaker som får oss att ifrågasätta allt när det gäller kärleken såväl som livet?

I kärlek, och i smärta och i livet för den delen finns väldigt många frågor och vissa av dem kommer kanske aldrig att bli besvarade, för om jag har lärt mig en sak genom mitt sönderskjutna liv så är det detta:

Vissa Frågor Har Inga Svar

Det är bara så det är, hur svårt det än är att acceptera.

Men Ändå, så fortsätter vi, att fråga.

För vem vet om du en dag råkar dig på att fråga Den rätta frågan, så kanske det finns ett svar som svarar på allt det vi någonsin undrat.

Eller i alla fall på Den frågan.

Kärleken är ett stort frågetecken om inte Det Största.

Hur Kan den man älskar orsaka en så mycket smärta

och Varför lyckas vi alltid bli kära så snabbt och till gränsen av besatthet utan att för den sakens skulle vara psykisk på något sätt... Utan bara mänskliga...

Så jag frågar hur vet man när det är dags, att sluta älska?