Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Skriven i ett kort ögonblick med känsel av övergivenhet. Man säger: Kärleken kommer och går... Verkligheten: Vänner kommer och går med brustna hjärtan i sina spår


Vänner, var är ni?


Är jag här nu?

I ena ögonblicket omgiven av vänner
och armar om mina axlar
Beskyddad och älskad
Beskyddande och älskande


I nästa ögonblick
ensam stående i öknen
Med känslan av armar på axlarna kvar
men inga verkliga armar kvar
Bara känslan

Är jag verkligen här?
Utan armar?
Utan axlar?
Utan
hjärtan?

Vart tog ni vägen?
Mina hjärtan?
Ni kom och gav livsglädje
Ni gick och lämnade brustna hjärtan som spår
Var är Ni?
Mina hjärtan?

Kärleken kommer och går med brustna hjärtan lämnade efter sig
Hjärtan som läks med tiden
Vänner kommer och går med brustna hjärtan lämnade efter sig
Hjärtan som försvinner och aldrig läks


Mina hjärtan
vart gick ni?
Endast kvar
blev brustna hjärtan...

Speciellt mitt hjärta
som
får flera sår och ärr
som
aldrig
läks med tiden




Fri vers av Skymningens Miia
Läst 275 gånger
Publicerad 2007-02-01 21:36



Bookmark and Share


  Freya
åh.
jag borde väl gegtligen bara eg en aplåd.
för jag vill bara skriva
\"fasen va bra\"
nu
men applåder är anonyma. jag vill inte vara anonym om att jag gillar den här..

(men du får en applåd också..)
2007-02-07

  Lollan_
väldigt fin text, gillar den mycket.
Förstår den, vackert good good.
2007-02-04

  TedEdFred
OJ, nu lät det (kanske ) som om jag tyckte det var ofint, men jag menade typ. ooo så fint. xD (sry)
2007-02-02

  TedEdFred
o. fint
2007-02-02

  Havsjungfrun
Har samma erfarenhet...det sägs ju att kärleken kommer o går men jag tror ej på det..i mitt liv har det även gällt vänner ...
2007-02-01
  > Nästa text
< Föregående

Skymningens Miia