När ni bryter ihop.
Era ögon rinner som stilla bäckar.
När era liv är ihoppsatta som robandsknutar.

Det är då jag inte finns.
Jag klarar inte av att se er gråta.
Jag vill inte se er vara olyckliga.
För det är er jag bryr mig om.

Era torra ögon gör mig lycklig.
Några sekunder.
Det är då jag lever.
Det är då jag finns.