En vakuumförpackad hjälte far från prärie till öken
Nöd och eld och blod och död det ser han genom röken

Och vetgirig är mannen som filmar när det smäller
Han fångar i sitt sikte det som TV:s folk beställer

Det är barn som bärs i trasor ut från hus som rasat samman
Det är andra som står ensamma och gråter efter mamman

Det är slaskande och snaskande och närbilder på blodet
Catwalken är taggtråd där terrorkrig är modet

Och som sista lilla piffen på sändningen från zonen
Ropar härskaren från väster ut sitt mantra ifrån tronen

En tand för en tand och ett öga för ett öga
Brottslighet är mindre där dödstalen är höga

I änden av ett rep dinglar bäst antagonisten
Man undrar lite stilla vem som nu är terroristen