Redan medlem?
Logga in
Bortskämda barn
Jag kämpade för Din skull Bad till en Gud jag inte längre är säker på Att jag tror på
Du överlevde och jag var tvungen att försvinna In i skuggan, fick inte ens säga farväl utan lämnade dina läppar utan så mycket som ett tack
Träden här är stora och skrämmande Men de skrämmer mig ändå inte mer än tanken på Att någonsin Behöva Dig, igen
Fri vers
av
Flickan*i*L*för*Lycka*
Läst 156 gånger Publicerad 2007-01-29 12:56
|
Nästa text
Föregående Flickan*i*L*för*Lycka*
Senast publicerade
Assilumthings Barnlöshet En trogen psykopat Hamsterguld Dagens leende Vi blir inget Vanish Dömd till haven Se alla |