Sakta kvävs jag dramatiskt

i tystnad och blågrå tårar

dina händer når min strupe

och du krossar den

blodet flödar osynligt

och jag kan inte tala

Kopplet du flätat

av blödande taggtråd

stramar om min hals

gallan du sköljer över mig är isande kall

jag kan inte andas

och mina blå läppar kan aldrig sluta darra