Jag flämtar och svettas i middagshettan
Hundarna sover, hönsen skrockar
Kvinnorna stöter i mortlar av trä,
Gamarna kretsar högt över staden
I mangoträdets svalkande skugga
läser imamen högt ur Koranen
pojkarna skanderar surorna lydigt
Inte en vindfläkt susar i palmerna
Det röda dammet virvlar om stegen
Här bränner solen allt till stoft och död
Människorna knäar i helveteshettan
Barnen på kvinnornas ryggar vaggas
av Afrikas dunkande mortlande puls
Här väntar man alltid i i några veckor
innan man namnger de nyfödda barnen


Vi kör till Mercado Central och köper tomater
Det är ruggigt när tiggarna kommer
de luktar så illa från spetälskesåren
Pappa, varför har de inga näsor och fingrar?
Pappa, varför saknar de armar och ben?
Jag berättar om spetälskan och köper en melon
När vi närmar oss honom som saknar ögon
väljer jag en annan väg för att slippa se
Så kör vi hem, det blir lagom till lunch,
jag tar en förmiddagsöl med grannen
som är sekreterare på något ministerium
Våra barn kastar boll ute på gården
Vi talar om Mugabe och dricker vår öl
En gravid kvinna ropar och vill sälja räkor
Jag säger nej och vill stänga porten
Har senhor lite bröd? Lite bröd senhor?
Hon luktar ammoniak som svältande gör
och vacklar till och lutar sig mot muren
Jag låter min yngsta ge henne bröd
en skopa med vatten och några mynt
Då säger den afrikanske grannen till mig:
Akta dig för att ge till tiggare vid porten
då kommer dem bara fler imorgon


Alla vi vita kooperanter har tjänstefolk
Våra kvinnor läser böcker, spelar tennis
och ordnar trevliga fester för alla i kolonin
Skolan och högtiderna är väldigt viktiga
då möts vi och känner oss som svenskar igen
Några har svettiga äventyr i bilar nere vid hamnen
men det är ingenting som någon pratar om
för vi har alla kondomer och kan sköta oss
Alla är vi vänliga mot tjänstefolket
Ger dem ris och köttavskrap och tomflaskor
och gamla kläder och hyggliga löner
och fotografier av oss själva i fina ramar
En kväll i veckan har de vita kvinnorna gymnastik,
det sker på den internationella skolans bakgård
Då sitter barfotabarnen på stenmuren
och glor och flinar och spottar i gruset


Plötsligt en dag står hon där i dörren
Hon är liten och mager och kanske tio år
Bom dia, senhor, finns det nåt arbete åt mig?
Men ska du inte gå i skolan på dagarna?
Jo säger flickan och försvinner ut i solen
Tja, men varför ska hon lära sig läsa
när det inte finns några böcker att läsa


Går omkring på partyt, röker cigarrer,
dricker Chivas Regal, äter grillade ostron,
drar en luden snuskis, spiller ut rödvin,
skrattar åt allting, tycker livet leker
Ovanför gårdens papaya och palmblad
ser jag den afrikanska stjärnhimlen glittra
mellan de stora fladdermössens knyckiga flykt
Vi äter räkor stora som svenska insjökräftor,
såna där läckerheter som bara äts av ministrar
och andra korrupta skurkar i det här landet
Vi dricker iskylda tyska vita viner
de kom med flyget från Dakar i måndags
Barnen äter varm korv med potatismos,
knäpper sen på datorerna och äter skumbananer
Den tama gazellen heter Bambi
och äter glass och tårta som vi kastar till den
På muren myllrar det av barn från husen
Fast alla på festerna är ju inte vita,
några av männen har med sig lokala frillor,
smala om midjan och unga i steget
Nattvakten skriker åt barnen på muren,
men de kommer åter och åter igen
och glor på högtalarna och maten på bordet
Då ryter värden för kvällen åt nattvakten:
Kör bort dem, får man aldrig vara i fred!
Och barnen försvinner, men kommer sen åter
Där ute bakom den stora muren
har de bara vasstak och väggar av lera
dörrar av korrugerad rostfärgad plåt
och skitvattnet rinner över deras fötter
och just nu finns det inte ris att köpa
Man får ju förstå de flickor som tar chansen
trots att mannen är så mycket äldre
Jag blir full och tankarna blir bara klarare
och vet att jag tillhör jordens överklass
som tar deras mat, som tar deras könsmogna kvinnor
Detta tänker jag medan jag tar en skiva oxfilé
vilken jag tuggar på och sköljer ned med vin


Besöker Dulce Neves som vill lära sig svenska
i utbyte mot att jag lär mig lite creolo
Hon är högbystad och har glada ögon
och snart ligger vi i hennes säng
Hennes hud är mörk, könshåret krulligt,
hon skriker högt när det går för henne
Eller spelar hon teater för att få mig hård
Hon säger det är skönare utan kondom
men just det det aktar jag mig noga för
När ska du skilja dig frågar hon
Snart, mycket snart säger jag och går


Senare i nattens frilagda hjärta
med en whisky och en kubansk cigarr
förnimmer jag detta att alltid veta
att marken plötsligt kan öppna sig
Så länge jag kan minnas och tänka bakåt
har jag burit med mig en känsla av
att det kan komma en förödande storm
som utplånar mig och mitt och allt levande
Jag lever ständigt vaksam och väntande,
lyssnar runt och försöker se in i natten
som om det när som helst kan komma
en yxa flygande genom mörkret
Jag kommer inte att bli förvånad den dag
då barnen äter av sina mödrars bröstvårtor
och luften förvandlas till flytande järn
och ett och ett och ett blir noll
och muren runt vårt hus blir till stoft
Jag öppnar dörren och vandrar ut i natten
där hundarna gläfser och slåss om soporna
Jag tänker på att om Du skulle finnas
skulle Du vara evig och alltid här
och allt detta levande jäsande liv
skulle ha ett mål och en mening
Och inte som nu när seglaren
ensam styr ut på det vida hav
och inte vet vad han vill
Skitprat skriker det inom mig
Det finns ingen annan mening och mål
än att tala trots denna satans tystnad
som klibbar och kletar och klistrar i hettan
Det finns inget annat att göra
än att varna för att det kommer en dag
då vi döms för vår kyla och omänsklighet
och motorvägarna brakar samman
och energin och maskinerna slutar fungera
och speglarna svartnar och strängarna brister
och allt blir omvänt och ingen kan tiga
och tystnaden smälter bort som tropisk snö