han är en ros

som blommar häftigt och vilt i skuggorna kring huset

han är bladen som skimrar i färger bara fantasin kan se

hans ögon glittrar som om de sett för många stjärnor

jag ser hans blixtrande andetag leta mina lungor

och jag sveper in mig i hans doft

låter min själ andas under hans beröring

han är en ros

så ren och enkel med världens vackraste blomster

en ros som aldrig dör

som bländar lika mycket igår som i morgon

han är växten som jag letar efter när hungern tagit slut

när krafterna är över och jag inte vet hur nästa andetag ska tas

då dyker han upp

som en skugga intill gräsmattan

med varma fingrar

med lugna tankar som skickar skrik ut ur mina lungor

han är mannen som aldrig letar fel

som ser det innersta utan att behöva fråga

mannen som blommar i min närhet

han är rosen som växer vackrast när den får leva fritt