Kanslern, det är jag och jag styr den Belägrade Staden
Jag är den osjälviske tjänaren, inget begär jag för egen del
De Svarta Ryttarna kommer från söder, deras hy är mörk,
de har andra gudar än vi, fast de kallar det för En Gud
och de våga inte visa sig nakna då de går på badhusen
Starka är bara de folk som vågar bada nakna på badhusen

Hör ni där ute, ni tysta, ni som tänker med smaklökarna
Ser ni om natten ljuset från fönstret i Stora Tornet
Jag som arbetar för er, jag som läser rapporter och kartor,
jag arbetar för att ni ska sova i era mjuka sängar
Vi befinner oss i krig, vet ni det? Vi befinner oss i krig

Guds Fred ropar de efter mig på Slottet när jag kommer
med mina skrivaredjäknar och Sigillets Bevarare
Klerkerna är idioter som ser efter sitt, de lurar mig säkert
När staden blir attackerad värnar de först sina familjer,
de sluter sig samman som kor vid regnväder,
inget ansvar för staden och medborgarnas existens
Kungen, det kretinet, vad vet han om försvaret ?
Varje natt ska han ha en kanna öl, två pigor och ett nattkärl
Det är bara jag som tar ansvaret för Stadens försvar

Nu har Kungen vaknat, jag ska skicka bud till honom
Idag ska Rådet sammanträda för att höra presidialerna
Sen ska jag inspektera soldaterna vid Stadsporten
Katapulterna ska göras klara för beskjutning av slätten
De Svarta Ryttarna skyr fläsk som vore det gift
Därför slaktar vi svin , låter dem ligga i solen
sen skjuter vi kropparna mot deras härläger

De Svarta Ryttarna sände en emissarie, en smutsig karl
Vi vill ha del av vattnet, vi vill ha rätt bosätta oss i staden,
dela med er av matförråden till oss, ni har i överflöd, sa han
Jag sände honom tillbaka med utstugna ögon,
en lans genom torson och kuken i munnen
Ska dessa människor ha del av vårt vatten?
Ska de ha rätten bosätta sig i vår stad?
Med vilken rätt begär de att vi ska öppna våra matförråd?
Ah, sänd oss tiotusen av era könsmogna kvinnor,
vi kan ge dem som pigor åt våra surögda gubbar
sen kan ni återvända till era ökenstäder och torka ihjäl
Då kom ett brev där de sa att deras barn dog av törst
Må de dö , tänkte jag, kommenderade fler till murarna
Vi hungrar, vi är också människor, skrev de
Menar de att jag ska se dem som människor?
Tror de att jag är en självspilling som offrar staden?