Låt inte köttets röst tala en natt som denna,
sa kvinnan till soldaten i älghudskyllret
I denna onda tid ska kvinnor inte föda barn
Vi människor ska ju ändå alla dö inom kort

Kvinna, jag är din man i denna natt
Det stavas M – A – N och uttalas MAN
Du doftar hav och kön och jag är hungrig
Nu lägger jag mig mellan dina liljevita ben

Se männen signalerar från stadsmurens krön
Det är de Svarta Ryttarna som kommer, sa kvinnan
De drar upp vindbryggan, de spänner armborsten
Deras rädsla luktar hit och ned i min säng

Min post är på ett tak vid hamnen, sa soldaten
Jag ska hälla en tunna kokande olja på fienden
Du kan inte neka mig livet när jag går för att dö
Min lem är grann som en obsidian från istiden

De Svarta Ryttarna har förslavat våra grannar i söder,
de tar all skog för att under vintern elda i sina hem
De har den starkaste armén i hela världen,
sa kvinnan och smorde spiselaskan på sitt kön

Nu kommer gryningen och jag går för att dö
Min kropp längtar dig som floden längtar havet,
sa soldaten och omgjordade sig älghudskyllret
Må du i helvetet brinna som nekar mig livet